Bloggupgift A: Är du en nyhet lille vän?

De flesta av oss har väl någon gång reagerat på kvällstidningarnas löpsedlar och undrat varför just den nyheten hamnat där. Däremot har nog inte lika många av oss i frågasatt nyhetsvärderingen hos SVT:s nyhetsprogram Aktuellt eller hos en etablerad morgontidning som Dagens Nyheter.
Men det gjorde programmet ”Medierna” som sändes i Sveriges Radio den 6 september och satte strålkastarna på rapporteringen av utlandsnyheter den 28 augusti . Det var då tre naturkatastrofer skedde samtidigt - men i olika delar av världen. I USA hotade orkanen Gustavs framfart att dränka New Orleans i vattenmassor. I Indien isolerades miljontals människor i de värsta översvämningarna på femtio år. Ett jordskalv i Kina skördade trettio människoliv och 100 000 blev hemlösa. Oron för den kommande orkanen Gustav och spekulationer om dess eventuella konsekvenser för det republikanska partiet , ansågs i Aktuellt var åtta gånger så viktigt som översvämningen i Indien och sex gånger mer än jordskalvet i Kina. Hur kunde nyhetsvärderingen bli så skev? Torbjörn Tännsjö, professor i praktiks filosofi vid Stockholms, gick i inslaget så långt i sin kritik att han kallade det en kvarleva från kolonialtiden som innebär att ”vi ser med den vite mannens blick på de främmande”. Något drastiskt uttryckt , men att vi ser omvärlden med västerländska glasögon står helt klart. Vad är då en korrekt nyhetsvärdering ? Att skildra det som intresserar och påverkar svenska läsare/tv-tittare mest eller att skildra nyheter ur ett globalt perspektiv med de drabbade individerna i centrum? I det här specifika exemplet anser jag att det var oetiskt att orkanen fick så stort utrymme. Extra tydligt blev det med facit i hand när det visade sig att de inte alls gick så illa som befarat .
Att USA är en supermakt och därmed dominerar våra utlandsnyheterna är inte så konstigt. Den amerikanska ekonomin påverkar arbetstillfällen och börser lång utanför landets gränser. En annan faktor är att många av oss varit i USA och känner någon som bor där. Katastrofen kunde alltså ha drabbat mig eller någon jag känner. Det är ett känt faktum att nyhetsredaktioner utgår från att geografisk och kulturell närhet är det som fångar vår uppmärksamhet och därmed det som ska prioriteras. Vid katastrofer i utlandet är det ofta svenska ögonvittnen som intervjuas i svenska medier. Någon som rentav bara tillfälligt råkat befinna sig i området och som inte drabbas så hårt av följderna. Jag anser att medierna borde ta ett större ansvar och ge en mer heltäckande bild av världen. Rapporteringen av krig och naturkatastrofer som dödar och driver hundratals och till och med miljontals människor på flykt, förtjänar större uppmärksamhet. Något annat är inte etiskt försvarbart. Min övertygelse är att nyhetsvärderingen kommer att förändras och bli mer internationell . Redaktionsledningar och journalister med ursprung från andra länder blir allt vanligare och har andra perspektiv än vi infödda svenskar. Vi reser mer och längre bort och skaffar kanske jobb utomlands. . De flesta av oss får troligen ett mer personligt intresse och engagemang för de länder och dess befolkning som vi varit i kontakt med. Företag flyttar delar av sin verksamhet utomlands. Klimat- och miljöfrågor har satt fokus på att vad som sker på andra sidan jordklotet också påverkar oss. Globaliseringen gör att världen krymper.
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795